Det är tydligt hur trenden att gå på topptur med skidor och stighudar stadigt har ökat de senaste åren. För några år sedan var det bara de som gick Åre Vildmarksutbildning på Campus Åre som var intresserade av toppturer för det låg under begreppet friluftsliv och äventyr. Nu för tiden spelar det ingen roll vilken utbildning på Campus Åre man går. Många studenter på både Åre Eventutbildning och Åre Skidlärarutbildning har utrustning för toppturer och det är en intressant och roligt trend. Toppturer med skidor och stighudar har många dimensioner och det förenar människor i friluftsliv, träning, skidåkning, natur och upplevelse.
Fjället Välliste, ca 20 min från Åre, har blivit ett populärt ställe att göra toppturer på. De flesta känner mer till skidorten Trillevallen än just fjällets namn. Skidorten Trillevallen skapades av familjen Boberg redan i slutet på 30-talet med liftar och ett högfjällshotell och har mycket fin skidåkning både för den alpint intresserade och för tur- och längdåkaren.
Jag växte upp i Jämtland med skidåkning och Trillevallen var ett av de skidområden jag besökte flitigt med familjen under 70-talet som tonåring. På den tiden vill jag ändå minnas att skidområdet hade en tydlig prägel och status i de västjämtska fjällen. Åre var inte lika dominerande i början på 70-talet som det är idag och skidorter som tex Duved, Storlien och Trillevallen hade mer framträdande roller i Skidsverige på den tiden.
"utan tvekan, världens snabbaste släpliftar genom tiderna"
Högfjällshotellet och vyn över Välliste och skidområdet från parkeringen
Jag kommer ihåg de fantastiska liftarna som då fanns i Trillevallen. Det var en träbygel som gick upp samtidigt som det var en träbygel som gick ned. Alltså som dagens kabinbana i Åre, fast släplift. En vajer upp och en vajer ned. Bygeln stannade på startplatsen och två skidåkare gjorde sig redo att påbörja färden uppåt. Skidåkarna bestämde själva när de skulle starta liften och var man inte van vid liften bjöds man på sitt livs överraskning vid starten.
"På toppen av Välliste har du fantastisk utsikt över Åre och stora delar av den västjämtska fjällvärlden"
Liften startade med ett så kraftfullt ryck att man lätt tappade mössan och skidglasögonen om man inte var beredd. Sedan fortsatte färden uppåt i hiskelig fart. Liftarna var, utan tvekan, världens snabbaste släpliftar genom tiderna. Dock var de kanske inte de allra effektivaste när det blev lite folk som bildade kö. De första åren bestod liftkortet till dessa liftar av att man köpte en hög med polletter. Ungefär lika stora som gamla enkronor. Det gällde då att ha dom lätt tillgängliga i fickan för genom att peta i en pollett i en liten maskin startade liften. Den som stod närmast maskinen lutade sig över med polletten mellan tummen och pekfingret och försökte pillra i den utan att drabbas av de berömda startrycket. Det krävde en viss teknik och var inget för nybörjaren. Sedermera kom polletten av ersättas av en fjäderbelastad liten knapp man tryckte på för att starta liften, men det var inte lika kul. Den gamla träbygeln fick byta plats med två knappliftar i plast som monterades på en stång. Men det blev aldrig mer effektivt än två skidåkare upp åt gången. Om jag kommer ihåg rätt var det närmare tio stycken sådana här liftar på fjället när det var som flest.
En av de gamla liftarnas toppstation
Toppturen upp på Välliste är en perfekt tur för hundpromenad, fikatur, kvällstur. Det tar mellan 30-60 minuter att ta sig från parkeringen upp till toppen, beroende på hur mycket man vill fika, titta på utsikten och vila. Från bilparkeringen startar färden på ca 750 möh och går upp till 1025 möh på toppen av fjället. Väl uppe hittar du den lilla toppstugan som lämpar sig utmärkt för en kortare paus där du gör dig redo för nedfärden.
På toppen av Välliste har du en fantastisk utsikt över Åre och stora delar av den västjämtska fjällvärlden. Det är verkligen värt att försöka tajma din tur så du kommer upp lagom till en fin solnedgång.
Med tanke på att man startar relativt högt upp och att det går att åka bil ända fram till snön är det ofta fin skidåkning i slutet på vintersäsongen. Skidåkningen börjar precis bredvid bilen och det är enkelt och lockande att ta flera korta turer upp för att hitta trevlig snö. Ofta går man lite utanför de pistade backarna och bara ett stenkast utanför själva området är snön många gånger relativt orörd.
Ola Rockberg, Campus Åre