Åreskutan från sösia Åresjön

Uppdaterat: 23 okt.

En vacker söndagkväll i maj på södra sidan Åresjön






En solig söndagkväll i maj parkerar jag min bil vid bron över Indalsälven i Undersåker. Därifrån cyklar jag mot Åre igen, fast på södra sidan Indalsälven på grusvägen som leder till flisvärmeverket. Ni vet de där två röda husen på andra sidan Åresjön som alltid har rök i skorstenen ;-)


I maj är kvällarna långa i Jämtland och när jag börjar cykla lyser solen vackert upp det ståtliga fjället som jag har i blickfånget hela cykelturen. Solen har sakta börjat sjunka ned bakom Renfjället men det häftiga på somrarna är att solen liksom gör en sväng tillbaka (känns det som) och när den är som gulast faktiskt lyser upp nordsidan på Renfjället med kvällens sista solstrålar. Har man bara varit i Åre på vintern är det svårt att tro att solnedgången kan lysa på granarna på nordsluttningen mot Åresjön. Bara det är värt ett besök i Åre på sommaren.







Under andra världskriget kom Åredalen att spela en viktig roll för landets försvar. Med tanke på att Åredalen kunde ha varit en logisk passage för tyskarna om de velat invadera Sverige från väster så byggdes det stridsvagnshinder, skyttevärn och andra militärt strategiska installationer för att hindra fienden att ta sig in i landet. Vissa av dessa byggnationerna går fortfarande att se på Åresidan av sjön. Det sägs att vägen på södra sidan Åresjön inte fick byggas ut flera år efter andra världskriget för att vara på den säkra sidan att det bara skulle finnas en tydlig passage genom Åredalen, dvs nuvarande E14. Huruvida detta är helt korrekt fakta låter jag vara osagt. Det låter dock inte helt otroligt eftersom Sverige flera årtionden efter kriget fortfarande var vaksamt på att säkerställa att landets gränser var säkra.







För att Åre Skulle få arrangera alpina VM 2007 krävdes att skidöverfarten över E14 skulle byggas ut så man kunde skapa en brantare och bättre målskjuts för alla skiddiscipliner. I samband med det lyftes frågan om dragningen av E14. Det dök upp två alternativ för att förbättra inför VM-tävlingarna. Det ena var att bygga en bro över Indalsälven någonstans mellan Åre och Undersåker och därigenom leda Europavägen på södra sidan Åresjön istället. Det andra alternativet var att gräva ned E14 och göra en tunnel under i princip hela byn med start ungefär vid Tottvägen och låta tunneln mynna ut efter att den passerat tävlingsbackarna. Inget av dessa alternativ blev av. Det beslutet lämnade den lilla grusvägen söder om Åresjön orörd och det enda som gjorts på den vägen sedan dess är att förbättra den så att tunga transporter till flisvärmeverket tar sig fram.









Sjön ligger stilla och kvällssolen lyser upp resterna av skidåkningen på Åreskutan. Det enda som rör sig på södra sidan Åresjön är någon enstaka älg, en och annan hare och några fåglar. Det råder ett härligt lugn. Hela Åreskutan badar i det varma kvällsljusets och solen rör sig sakta mot väster så jag till slut har den rakt i ögonen när jag cyklar upp mot masten på Renfjället.








En kvällsfika på trappen till huset vid masten och en avslappnande paus för att njuta av utsikten över Åre från sösia innan jag vänder på cykeln och beger mig mot Undersåker igen.








På vägen tillbaka till Undersåker har jag solen i ryggen och vid bilen hinner jag precis fånga solen som går ned över Åreskutan och Indalsälven.










Text & Foto: Ola Rockberg

www.campusare.se

721 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla