Värdskap är ett förhållningssätt … som handlar om hur någon bemöter andra människor.
Ibland definieras begreppet som konsten att få människor att känna sig välkomna – oavsett om det är frågan om en kund, en medarbetare, en vän, eller en medlem av den egna familjen. Värden måste ha kunskap om sin gäst, lyssna efter de behov som hen har och agera därefter (Monica Hanefors: Värdskap inom turism och resande)
Både Monica Hanefors och Jan Gunnarsson poängterar att värdskap är något som finns inuti människor och att det är nåt man själv väljer att utveckla och använda. Det krävs att man själv vill och är mogen att vilja ta tag i det och integrera det i sitt ledarskap och servicearbete. Kunskapen kring värdskap måste kopplas ihop med din personlighet och din vilja att vara värd. Det magiska med värdskap är att det blir en del av dig själv som du alltid bär med dig. När du utövar värdskap bjuder du alltså på dig själv.
Monika Hanefors talar om olika personliga dimensioner som tillsammans utgör ett bra värdskap. Dessa dimensioner är tydligt kopplade till varandra. När jag läser om de olika dimensionerna får jag en tydlig känsla av att de är starkt kopplade till hur jag väljer att agera som människa och att de blir en del av mitt naturliga beteende. De blir totalt beroende av min personlighet. När de personliga dimensionerna kopplas till mig blir det tillsammans med min karaktär det som avgör hur de används. Jag har jobbat som skidlärare i Vail, USA ett antal vintrar och där präglas både kulturen som helhet och skidlärarna som personer väldigt mycket av alla dessa personliga dimensioner.
Välkomnande – Att bjuda en gäst välkommen är den första personligheten hos en värd när hen möter gästen. Själva välkomnandet kan ju ske både direkt genom en person men det kan också hanteras på ett mer opersonligt sätt, tex genom en inbjudan i sociala medier eller på en hemsida. Alla framgångsrika skidlärare i Vail har en utpräglad dimension av välkomnande i sitt beteende. Skidlärarna har alltid ett mycket välkomnande beteende till alla besökare i skidområdet. Oavsett om de pratar med sin egen gäst eller andra personer i skidområdet tackar de alltid för att gästen kommit till just Vail och försöker få dessa att känna sig välkomna.
Generositet – Den andra personligheten är generositet. Att värden är generös och gläds åt att det går bra för andra, vilket i sin tur är en av hemligheterna till egen framgång. Ger utan att förvänta sig att få något tillbaka. Personlig uppoffring. Som skidlärare i USA lär man sig att se till att ge kunden den absolut bästa upplevelse på berget utan att sätta sig själv i centrum. För att få den bästa upplevelsen i skidåkningen måste gästen också få det bästa i form av utrustning, luncher, vilopauser, guidning mm. Det finns en tydlig prägel i kulturen bland skidlärarna att man ska ”ge bort” sin bästa skidåkning till gästerna. Det känns viktigare att ge bort de bästa åken än att genomföra dom själv. Det är mycket tydligt hur man som skidlärare i omklädningsrummet pratar med sina kollegor mer om gästens åk än om sina egna åk. Skidläraren gläds oerhört mycket åt gästens bra åk. Skidläraren vet att det är gästens åk som räknas.
Gästfrihet – Tredje personligheten. I meningen att här finns en rymd som gäller för oss alla. Frikostig. Låta gästen nyttja ens utrymme. Den här dimensionen kräver att både den som ger gästfrihet och tar emot gästfrihet lär sig att nyttja det och kan finna varandra i ett samspel. När vi pratar om att det finns en stor gästfrihet i USA ska man också veta i den amerikanska kulturen tillåter sig den amerikanske gästen att bli omhändertagen. Amerikanen kan verkligen konsten att nyttja sin värds gästfrihet på ett bra sätt. Min uppfattning är att svensken inte har lika lätt att anamma en inställning där de tillåter sig själva att bli omhändertagna och verkligen nyttja värdens gästfrihet.
Vi svenskar vill på nåt sätt göra det själva och släpper inte riktigt in värdens gästfrihet helt och hållet. I den amerikanska kulturen tillåts värden/skidläraren att bjuda på mer i form av gästfrihet och det skapas ett större utrymme för värden att jobba inom. Gäster i Vail tillåter att skidläraren bär utrustning, hjälper till att boka luncher och att ta hand om andra göromål som kanske inte ens har med skidåkning att göra. Flera gäster i skidskolan litar helt på skidlärarens gästfrihet och värdskap och de låter skidläraren guida dom så mycket i sin skidåkning att de efter flera år i Vail inte ens själva hittar i skidområdet. De litar blint på värden och dess gästfrihet.
Omsorg – Att sköta om sin gäst är den fjärde personligheten. Ligger nära begreppet empati, som betyder: ”att fånga upp och förstå andra människors känslor”. Skidlärare i Vail får många gånger förtroendet att ta hand om hela familjer och organisera deras skidåkning under flera dagar. Då krävs att man förstår familjemedlemmarnas olika behov och det krävs också att man får möjligheten att kliva lite bakom kulisserna vad gäller deras personliga behov, inte bara skidåkning. I vissa fall blir skidåkningen sekundär. Det primära är den totala upplevelsen under semesterveckan där skidåkningen blir ett medel för att nå det målet. Det här gör att skidlärarens empati och förmåga att förstå sina gästers generella behov under semestern blir viktigare än den skidtekniska kunskapen hos en skidlärare.
Öppenhet – Den femte personligheten handlar om att dela med sig på det personliga planet såväl som på det företagsmässiga planet. Berätta om sig själv och sin verksamhet. ”Storytelling” är ett begrepp som används för att dela med sig av både personlighet och verksamhet. Låter gästen, besökaren komma nära. Som svensk skidlärare var nog den här dimensionen den största utmaningen för mig den första vintern i Vails skidskola. Av egentligen två anledningar. För det första märkte jag att mina kunder ställde mer personliga frågor och berättade mer öppenhjärtligt om sina personliga känslor och upplevelser än mina skidskolegäster i Sverige. Det var ibland nästan så att man kände att de inte behövde berätta så mycket för mig om sina interna familjeförhållanden. För det andra märkte jag hur viktigt det var att ha koll på kultur, historia, sport, politik och samhällsfrågor i stort där man jobbar. Utan den dimensionen missar man möjligheten att skapa någon form av ”storytelling”. Det blir svårt att förhålla sig till samtiden i den miljön man jobbar i.
Med alla mina år som skidlärare och som utbildare av skidlärare i Sverige har jag koll på skidteknik och annan skidrelaterad kunskap som krävs för skidläraryrket och jag känner mig mycket trygg i det. Tyvärr hjälper den kunskapen mig bara till en viss nivå i det här läget. När vi pratar om öppenhet som personlig dimension räcker det inte med att bara kunna skidteknik. En skidlärare (oavsett land) använder sig av ”storytelling” hela tiden i sitt yrkesutövande. Det är viktigt att kunna skidortens historia, kultur, byggnader, människor, årstider, företagande, sociala händelser, myter, sagor mm. Värdskapet för en skidlärare blir torftigt utan kunskaper som leder till någon form av ”storytelling”.
Turism - jag startar ett hotell och säljer boende
Service - jag tillhandahåller service i form av parkering
Värdskap - på parkeringen står värden och hjälper gästerna vid ankomsten
Fundera på de ovanstående punkterna. Har du med alla punkter i din verksamhet? Ser du skillnad på service och värdskap? Hur mycket tid och kraft vill du lägga på att utveckla värdskapet, som kanske kommer sist i kedjan? Behöver du alla tre punkterna för att åka fort i svängen och pricka rätt till nästa port?
En film om Värdskap med Jan Gunnarsson
Böcker om värdskap:
Ola Rockberg, Campus Åre