Åreskutan, en ständig följeslagare

Uppdaterat: 13 okt. 2021

En cykeltur med sällskap av den klassiska silhuetten av Åreskutan.





Fjället känns som en trygg följeslagare. Nästan oavsett var jag cyklade igår visade sig den bekanta silhuetten mot himlen. Fjället talar till en på nåt sätt. Det kändes viktigt att stanna med jämna mellanrum och betrakta den stolta fjällryggen som reser sig ur skogen. Ibland är det vatten i förgrunden, ibland byggnader och ibland bara myr och fjällbjörk. Åreskutan vakar harmoniskt över allt som ligger runt den. Konturen upplevs solid och man får en känsla av att den alltid har legat där och beskyddat Jämtlandsfjällen. Åreskutan "äger" skulle man väl säga idag!






Namnet "skutan" lär komma från det gamla nordiska orden skat och skott som betyder topp eller spets. På jämtska ska det uttalas mer som "skut". Det låter ju logiskt att människor under alla år betraktat Åreskutan som en säregen topp, bergvägg, klippa som tydligt tronat i ensamt majestät. En text från 1793 säger: "Fjällen få namn af skuta, om de i vidd framför andra fjäll äro märkliga". Det finns fler skutor i Jämtlandsfjällen, tex Anjeskutan och Lågsjöskutan som båda ligger i Skäckerfjällen.


Jag känner att formen på Åreskutan och hur den syns från alla väderstreck gör att den får stor betydelse för oss som bor i närheten av den. Den har en distinkt framtoning där den ligger med en väl förankrad bas nedtill och en tydlig topp som liksom vill säga att den både är rund och vänlig men också vass och stursk.


Jag gissar att det väl synliga fjället i alla tider har fungerat som en orienteringspunkt för fjällfarare av olika slag. Oavsett om man kommit från kusten i Norge eller från den svenska ostkusten har man kunnat relatera sin färd till Skutans topp. Idag är europavägens sträckning från Östersund sådan att den skapar en sorts stegvis resa mot ett stort mål. Redan när man åker ut från Östersund eller Frösön västerut kan man ana toppen på Åreskutan och till höger om själva toppen den lilla piggen Blåsten. Ju närmare Åre man kommer desto tydligare blir Skutan. Vid bra väderförhållanden går det att urskilja detaljer som tex Kabinbanans stöttor och bergstation bara någon mil efter Östersund. Färden längs europavägen blir som en visuell resa som gör att man, likt kapitlen i en bok, jobbar sig framåt i berättelsen för att nå slutet på ett crescendo när man rullar in i Åre by och står på torget och blickar upp mot skapelsen.







Hur stor betydelse har Åreskutan för personer i övriga delar av Sverige? Är det bara lokalpatriotism som framkallar en nära känsla till fjället eller kan man fastna för dess storhet även om man bor på andra ställen i landet?


Om det inte har renoverats på centralstationen i Stockholm så lär väl målningen av Åreskutan av konstnärerna John Ericsson och Nathan Johansson finnas kvar på väggen. Den har funnits i vänthallen sedan 1927, som en av åtta väggmålningar med landskapsmotiv från Sverige.







Årstiderna passerar men Åreskutan ligger obestridligt kvar och anpassar sig till de olika skrudar som väderförhållandena bjuder på. Solnedgångar, soluppgångar, snö/is, moln, nederbörd, tid på dygnet och annat skapar ljusförhållanden som gör att urberget många gånger får en nästan personlig och drömsk uppenbarelse.







Åreskutan har stått som modell för många grafiska uttryck. Otaliga är de fjälltoppsvarianter som funnits i olika verksamheters logotyper där upphovsmakarna velat förknippa organisationen med Åreskutans otvivelaktigt positiva symbolvärde. Hur många logotyper har egentligen med konturen av Åreskutan på ett eller annat sätt?







Stanna upp en stund och betrakta denna bergshöjd som du kan se från så många ställen i västjämtland. Vad betyder den för dig? Betyder den något överhuvudtaget eller är det bara ett fjäll, som vilket fjäll som helst?








Text & foto: Ola Rockberg, www.campusare.se

Se fler bilder på ÅRESKUTAN


97 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla